Poesi i Tid och Rum
ögon
slutna
tiden
som var
ögonblicks
tid komma
däremellan
intet
blott ljuset
andas liv
och själens djup
en tid ska komma
försiktig
förväntan
ljuset
springer källan
fri
i nuets nakna ögons blick
tiden som fick
tiden som komma
att färdas i
hem
©Sunlight
En dikt till från 2013…
kan väl avstånd smärta
ett lämnat liv
ett tyst farväl
allt som förmås
att ge
ej förebrå
förutan skuld
ett hjärteord
ser hugnad huld
åh käraste nära
en bön
förlåt
ej mer därtill
allt som förmås
att få
blott öppen hand
dig skänka kan
och gåvan ta emot
från sorgen stum
till glädjens rum
då sträcker sig en bro
med hoppets ljus
till livets äng
så livet där
få gro
©Sunlight
Till minne av Dig, Du Ljusa Själ. Fortsätt sprida Ljuset.
(Ursprungligen från november 2012, reviderad 2013.)
stjärnskimmer vandra
genom rymders skikt
stoft att landa i ögons blick
stråla
jubla
andes ljus
lov om ett löfte
här
nu är när
den enda stunden
som är
©Sunlight
Dikt från 2013-08-07
likväl
mitt hjärta ler
likväl
syns ljuset där
hur än oros moln
runt svepa
likväl
sländans dans
mig omge
älskar jag
©Sunlight
I mitt hjärta
bor ljuset
som får mig att se
I min kropp bor musiken
som får mig att dansa
I mitt huvud
bor ordet
det som får mig att skapa
min värld
Djupt källans grund
når själens nu
en vattenkrusning
Så även du
blekt månens sken vilar
i nattens ytspänning berättar om
gryning som komma skall
Snäckskal
Skärvor
Sårat
Fårat
Blott ett rent hjärta
förlåtelsens lisa
för själen är
Vecklar lotusens blad
tusenfalt
blott ett hjärta
omkring allt
©Sunlight
fatta tiden…
Fylgia
och tiden rinner vidare
här och nu
sandkorn
sköljes
jag är havets vågor mot stranden
stjärnljus blekna ej
strålande solar
värma våta
trötta
en strimma visshet
ljusets vila
genius stilla
fördjupande inblick i anden
©Sunlight
sommarminnen
Sommarnatt den 18 juli 2009
vandrar… varligt med bara fötter… i fuktigt mjuk mossa
koltrastens sammetslena ton
ljuder ensamt, men vackert
stilla flyter tidrymden fram
emot gryning
Undrar, tänker, frågan väcks, var syns ljuset?
Finns det där, alldeles för nära,
eller alldeles för långs borta?
en skuggig smekning
huden andas det milda ljuset natten sänder
nakenheten lätt berör daggbeströdd kyss
Undrar, tänker, frågan väcks, är här livet?
Finns det här, mellan natt och dag,
eller bortom tid och rum
myllans ljuvt dunkla doft
fyller kullens kam
likt en krona
kröner sinnets lust
Undrar, tänker, frågan väcks, är detta svar?
Finns det här, i undringens tid,
i sommarnatts intagande möte?
©Sunlight
Sunlight4you.me 