nimbus

skälvande ditt namn
från mina läppar
eoner från då

nimbus

du är min upplevelse
av himmel här på jorden

darrande för jag mitt finger
framför din mun

tala inte

då bara fötter
bär bäst
under vindars viskning

dimmors slöjor skingras
det stundande svaret
upplyser

meningen seren i åsyn

som sockersnö
smälte jag för dig
vår dans
i virvel
utan sans

i rymd, i himmel och hav

en storm
som lade sig
så småningom
i hägn
med bundna vingar

ser på dig
med blida ögon
från mitt inre

kärleken
varm och
livgivande

såsom

het och
förtärande

ser på dig
älskade
med mitt hjärta
viskar ditt namn
genom känslors labyrinter

kärleken
blommande och
frodig

såsom

krävande och
kvävande

nimbus
tala inte

se!

flyg med mig igen!

när livet drar oss isär
vi hittar till varandra

skimrande jämsides
i vår sårbarhets mitt


©Sunlight

som solen i mitt liv var du då

som solen i mitt liv var du då

en dikt om innerlighet

jag saknar dig
jag saknar dina kärleksfulla ord
som solen i mitt liv
var du då

stjärnans lyster
har falnat
känner inte din hetta
värma mitt hjärta

himlakroppens skimmer
har ändrat riktning

det jag ser
är endast det månen reflekterar
ett blekt kallt sken
som kyler mina ådror

det fanns en tid
då dina ord
rymde all världens lyskraft
upplyftande
och där vi möttes
upplysande
vår kärlek

en tid
då lågan var levande
mellan våra hjärtan

kan sakna
förälskelsens lekfulla dans
små budskap
mellan raderna

kan sakna
förväntningens vibrerande skötes löfte
outtalat
men hört

kan sakna
begynnelsens sav stiga
för att möta
för första gången

kan sakna…

jag saknar

dig

som solen i mitt liv
var du då

och vi bestrålade varann

©Sunlight