Se till att stanna upp… att vara i nuet…
Ögonblicket är Tidens skärningspunkt med Evigheten
/Søren Kierkegaard
Poesi i Tid och Rum
blindhet
drabbar
frodas molnlikt
höljeflor
i snårig sikt
enslig trevan
vilar uti
ögonhavs enklav
här stilla
stunden gav
famlat fångat
blottad mynning
öppet vatten glider
blå
vågor vägra
svalla över
stiltje driver
andnings kval
tiden lider
själ allena
gudagnista
lämna ej
i gråtens dal
tänds hoppets bloss
att aldrig mista
att nåden ges
i lövad sal
djupet
över
sannings krön
förena åter
oss
till en
©Sunlight
vårens port mot sommaren på vid gavel…
nu grönskar dofters
alla andetag
ljuvligt söt
såsom jasmin
källans friskhet fuktar
törstig strupes trån
sommarns nektar dricka
läppja livets vin
berusa mig
slumrad dvala vaknar
livligt ger sig hän
rycker vildhästen fram
vind
i okammat hår
min dyrbara längtan trår
åstundan dör
varje höst
återföds
varje vår
varteviga år
förgängligt
men så löftesrikt
hänförande livet smycka
må på dess lycka
evinnerligen
mitt väsen färdas
©Sunlight
flyktig vår…
skir förälskelse
magnolia på bar kvist
underbart är kort
©Sunlight
Älskade…
du vidrör
min resonans
dyrbar dans
vibrerar
vår kärlek
©Sunlight
kärlekens styrka
hjärtats levande chiffer
får sten att mjukna
©Sunlight
slutna ögon
öppnat hjärta
kärleken ser
där runtomkring
begynner
här
©Sunlight
Dikt från 2013-03-02:
och orden
som kan trolla
blixtnedslag i känslors
närmaste
nejd
ljuder hjärtat
namn
ur
tiders
begynnelse
ord
ord
ord
bara ord
vibrerande tanke
föder
all
levande
livs
kärlek
ord
bara ord
ord
endast
i allt
©Sunlight