som solen i mitt liv var du då
en dikt om innerlighet
jag saknar dig
jag saknar dina kärleksfulla ord
som solen i mitt liv
var du då
stjärnans lyster
har falnat
känner inte din hetta
värma mitt hjärta
himlakroppens skimmer
har ändrat riktning
det jag ser
är endast det månen reflekterar
ett blekt kallt sken
som kyler mina ådror
det fanns en tid
då dina ord
rymde all världens lyskraft
upplyftande
och där vi möttes
upplysande
vår kärlek
en tid
då lågan var levande
mellan våra hjärtan
kan sakna
förälskelsens lekfulla dans
små budskap
mellan raderna
kan sakna
förväntningens vibrerande skötes löfte
outtalat
men hört
kan sakna
begynnelsens sav stiga
för att möta
för första gången
kan sakna…
jag saknar
dig
som solen i mitt liv
var du då
och vi bestrålade varann
©Sunlight
Sunlight4you.me 
Handlar den om någon. Speciell? Väldigt fin var den iaf!
Kramar!
GillaGilla
Mina dikter är ofta en väldig blandning av erfarenhet och fiktion. Ofta ligger det även en symbolisk undermening i texten. Och detta gör att det är öppet att tolka dikten som man själv vill 😉
Vad roligt att du tyckte om den 🙂
Kram! ❤
GillaGilla